Stefan Löfven hade dött och stod plötsligt framför himmelens port. Sankte Per väntade på honom med ett lite förläget uttryck i ansiktet.
“Välkommen”, sa Sankte Per försiktigt. “Vi vill gärna ha dig här, med tanke på din bakgrund och hur du levt ditt liv.”
Avtalet med Djävulen
Annons
Stefan log nöjt och var redo att kliva in. Men Sankte Per höll upp en hand.
“Det finns en sak”, sa han. “Vi fick faktiskt göra ett litet avtal med Djävulen. De flesta av dina politikervänner bor nämligen hos honom.”
Stefan stirrade misstroget på honom.
“Du får spendera ett dygn i helvetet och ett här i himlen”, fortsatte Sankte Per. “Sedan väljer du var du vill tillbringa resten av evigheten.”
Stefan protesterade, men avtalet var på plats. Han leddes till en hiss och tryckte på knappen neråt.
När den stora svarta porten öppnades stod Djävulen själv och väntade med ett brett leende.
“Stefan! Gamle vän!” utbrast han och visade in honom.
Stefan klev in och kunde knappt tro sina ögon. Framför honom låg en perfekt golfbana i solsken. Hans gamla regeringskamrater gick runt och spelade. Lättklädda djävulspigor serverade iskalla drinkar.
Hela dagen spelade Stefan golf i det behagliga vädret. På kvällen dukades en gigantisk buffé med alla läckerheter han kunde tänka sig.
Annons
Dygnet flög förbi.
Tillbaka i himlen
Uppe i himlen fick Stefan änglavingar och en harpa. Han vandrade från moln till moln och lyssnade på fågelsång. Middagen var lätt och nyttig.
Men det kurrade lite i magen när han gick och lade sig. Harpmusiken hade blivit lite enformig. Och han saknade sina gamla partikamrater.
Nästa morgon stod beslutet klart.
“Jag väljer helvetet”, sa Stefan till Sankte Per.
Annons
Sankte Per försökte övertala honom, men det var meningslöst. Stefan ville vara med sina vänner. Han leddes åter till hissen.
När han ringde på den stora svarta porten var Djävulen lika snabb med att öppna. Men nu var golfbanan borta. Det enda som syntes var miljoner människor som vred sig i plågor i den eviga skärselden.
“Men vänta!” skrek Stefan. “Var är golfbanan? Drinkarna? Den goda maten?”
Djävulen log brett.
“När du var här var det valtider”, sa han. “Nu har du röstat på oss.”